Gjorde ett tappert försök och hoppades på att jag skulle kunna kopiera in dessa sidorna men ack nej varför skulle det, men jag ger mig inte så jag fotar det istället ;) nog fan ska d in på ett eller annat sätt :)

så lätt det är att bli arg på någon.

det är svårare att älska någon än att hata någon.

var och såg femtio nyanser av honom.. harre jösses. alla tycker vi olika och jag hade här både dem som tyckt om och inte gjort. detta är en film jag tror att man måste läsa boken innan faktiskt. 2 timmar i bio salongen va absolut ingen ting för den filmen. den hade kunnat vara 2 timmar till utan problemn.

jag höll andan, jag kände smärtan, jag blev sur, jag hade bara tårna i golvet, jag var lycklig och jag kunde känna igen mig i mycket.

så nu är ju frågan var fan min femtio nyanser finns????

jag har läst ettan och två.. trean såg jag till att läsa 1/3del av idag. tvåans bok tyckte jag inte va så bra men trean är helt ok. jag försökte fuska genom att läsa slutet först men jag blev inte klok alls så det var bra att sätta igång att läsa och när jag väl gör det så springer timmarna iväg.

jag hatar att läsa böcker annars men första boken var svår att lägga ifrån sig. visst början av boken var kraftigt trög att ta sig genom men sen jävlar.

som sagt blev bio igår  som jag gick på med mamma och efteåt så beställde vi kinamat o tog med oss hem för att titta på mello. när det var slut och vi druckit upp så gick vi ut till puben. jag förväntade mig att många fler skulle vara ute än dem som var. till min förvåning var det mest polacker som var ute. men jag o mamma har oftast trevligt oavsätt o jag klagar inte på går dagen.

jag fick bio o mat av mamma och hon fick ett armband med ett hjärta och servetter med hennes favorit blomma på.

ja hjärnan går på hög varv som vanligt. hade inte gjort något om man kunde få sova normala tider och komma upp i normala tider oxå.

hjärnan funderar mycket förra inlägget som blev låst och sen börja hjärnan att fundera på varför vissa människor väljer "fel" väg i livet.

Varför vill man ha våld, mord, misshandel, droger, våldtäckter, vapen, tjuveri och massa annat dåligt i sitt liv?

Jag kommer inte på en sak som skulle vara bra med det alls.

Jag har sätt vad droger gör med en människa och det är inget skoj överhuvudtaget.

Jag har varit med om våldtäckt och vet hur det påverkar. Att våldta någon kanske är status hos några killar vad vet jag men i mina ögon har han inget livet, inegn självklänsla eller självförtroende och han har absolut ingen kuk (ursäkta ord valet), ingen som helst stake! Han e ett jävla avskum!

Jag har sätt misshandel och vad det kan sluta i. Så fruktansvärt onödigt. Akuten o massa stygn.

Jag har varit med om olovlig körning, inget bra men peppar peppar ingen polis o man kom från A till B

Jag har upplevt att någon mördat någon jag känner till och lekt med som barn, och behöva gå på en begravning där ett barn blivit mördad är inte alls okej. (inte okej att mörda nån så klart)

JAG FATTAR DET INTE VA FAN E D BRA FÖR??

E jag en sån perfekt människa då? Nä då men jag är låååångt ifrån ovanstående.

Tjuveri/snatteri gjorde man väl kanske nått litet oskyldigt som ung men inte annars.

Olovlig körning har hänt en gång.

Varit för många på moppen har väl oxå hänt.

Struntat i övergångsstället och gått/cyklat på fel sida händer väl oxå.

Kört för fort en gång o på tok för fort då.

Inte plockat upp bajs efter hund (ja jag vet aja BAJA)

Jag har hotat folk och verkligen menat det ja (händer inet ofta)

Detta är vad jag kommer på just nu och helt ärligt tror jag minsann inte att jag har gjort värre saker. Riktig jävla BAD GIRL e jag. hahahaha ....

Aldrig en drog! Rökat har jag o kan göra än, man aldrig snus.

Misshandel skulle jag nog inte ens reda av så länge det inte handla om mina barn skulle jag tro. jag blir så förbannat knäsvag och nervös så jag reder inte av det och det är till både gott o ont.

Vapen har jag inte hållt i om det inte varit en leksak.

Mörda nån e jag inte kapabel till. Jag har mått väldigt dåligt o haft mina funderingar på mitt egna liv och inte ens det är jag kapabel till så nä verken mitt eller någon annas liv kan jag ta.

Kanske låter illa att man funderat på sitt egna liv, men eftersom jag är en av väldigt få som vågra berätta om det så vet jag oxå att där finns många som inet pratar om det för att ingen annan gör det och man vill gömma det dåliga i sitt liv. Jag kan inet se det som något dåligt om man kan ta sig ur det. Jag ser det mer som om jag lärt mig något nytt om mig själv och med det kan man kanske hjälpa andra att få hjälp med sina bekymmer. Och jag har ABSOLUT varit sååååå långt ifrån vissa i detta stadiet så jag inte ens kan mäta mig i deras känslor, smärta elle nått o därför kan nog oxå ha lättare att prata om det oxå.

det är ett gammalt liv som inte varade länge för den delen heller och jag fick en del hjälp jag behövde men som vanligt får man aldrig 110% av hjälpen man skulle behöva.

jag behöver i varje fall inte sitta i en hörna o gråta över ingenting längre. visst jag har jätte lätt förtårar men dem kommer av anledningar och jag sympati gråter med andra oxå.

Nä nu får jag lägga ner alla dess tankar o försöka sova vilket inte är så lätt idag.. ganska tanke spridd.

kommer att blogga om en kille/man som lägger upp film inlägg på fb. han säger sina åsikter rakt ut och gärna om dem "smarta" som sitter i politiken. jag kan bara hålla med om det jag sätt av hans inlägg och jag har inte tittat på alla. jag blir precis lika irrtiterad som han är.

jag är inte alls insatt i politiken men man kan tänka själv ändå, men det kan tydligen inte dem som högre uppsatta.

exempel på hon som fått för sig att vi kan bli 30miljoner till i sverige.. ehhhh hallå hur fan tänkte du där? var ska dem bo? folk bor redan i husvagnar o på gatan. det är ju inte så att svenska folket slutar att skaffa barn heller precis och man har oftast mer än 1 barn i sina familjer oxå. Svenska folket slutar inte försöka sig lixom!

jag håller som sagt med om mycket men inte allt.

jag anser att man ska ta hand om sitt egna innan man kan hjälpa andra i sitt land. ingenting är gartis så jag tror inte precis att det inte kostar sverige nått att plocka in nytt folk i vårt land för att dem ska få det bättre.

absolut har alla rätt till bättre liv än krig och svält, men när man inte kan ta hand om sitt egna folk ens hur ska det hela då sluta?

ta tag i sitt egna och kanske ge bort en liten del till andra länder som hjälp. sen när ens egna land är på fötter igen kan man börja prata om att hjälpa andra på annat sätt. sen tycker jag att alla kommuner ska ha exakt samma regler!

jag kan fortsätta i evigheter tror jag men som sagt jag är inte så insatt i vad som händer och jag väljer även att inte titta på nyheterna eller läsa tidningarna pga att 99% bara är dåliga nyheter.

Massa bus igår blev det hela kvällen/natten. Lucas somna som en gris o sov till efter kl 9 idag och jag känner mig utvilad för en gångs skull.
isag kände jag för väla och ikea men så blev det inte.
blir att hjälpa mamma lite till idag och så tänker jag erbjuda henne mat hos oss och titta pp mello.

Min plutt kan va mer än för jävla jobbig vissa dagar och alla som känner till honom vet precis vad jag pratar om. Ibland känns det som om allt är hopplöst och det kvittar hur arg eller hur mycket "straff" han får så hjälper det inte. Man skulle kunna sälja till o med ge bort honom dessa dagar. Men efter all bråk och tårar så får min lille prins ångest efter att han bråkat så mormor oxå blev arg så ville han ringa o säga förlåt och god natt. Blir stålt över honom nör han vill be om förlåtelse, han är trots allt bara 4år snart.
Och en sån dag har det varit idag.
Huvudvärk efter allt detta är bara förnamnet.

Åh min lille fis e så duktig han vakna till nu vid tolv (förmodligen pga av mig), han kollar va jag gör o lägget sig sen i soffan. Vill inte alls lägga sig i varken min eller sin egen säng utan vill ha mimmi (välling) i soffan. Jag gör mimmi men tar in den i sovrummet. Går ut till Lucas o efter pytte gnäll får jag lyfta in honom i sovrummet. Jag frågar igen om han vill ha minmi i min säng, men icke så nicke han ville va i sin egna säng.
Första gången någonsin han säger nej till min säng och jag hoppas verkligen att detta framsteg håller i sig med lite sova mammas sängs ibland.

Kvittar nog vad för skit han har för sig eller vilken trots han har så kommer han va mitt allt och jag älskar honom lika mycket var dag. <3

kan man älska sitt barn mindre pga något dem gjort eller sina föräldrar?
Hmm... Kom på ganska snabbt att det finns big några anledningar till att jag i varje fall skulle älska mina föräldrar mindre eller sluta älska dem. Usch hemska tanke. Stackars alla dem som är med om nått sånt. Tyvärr känner jag till både barn och föräldrar som ställt till det rätt bra. Man kan aldrig sätta sig i deras sits, jag kan bara säga vad jag tror jag hade tänkt och gjort. När det gäller ens barn så har man märkligt nog en väldigt stor kämpar glöd för dem som man inte har för sina föräldrar. Låter hemskt men så känner jag det. Exempel skulle mina barn göra något så extremt som att mörda någon eller våldta någon så tror jag nog fan att jag så klart hade varit förbannad på alla sätt och vis, inte varit speciellt stolt men innerst inne e det mitt barn som jag älskar mest av alla. Hade iofs kanske varit rädd för mitt barn när jag vet vad barnet är kapabel till. MEN hade det varit mamma eller pappa som gjort detta... jag vet inte vart jag skulle ta vägen. Det är ju någon som jag växt upp med, blivit uppfostrad av, levt under tak med i minst 18år (mitt fall 17år), det är en människa som jag älskat mer än nått annat och litat på till 110%. Jag hade haft så mycket hat mot dem och i mina ögon hade jag inte haft någon förälder längre att kalla mamma eller pappa.
Jag kan som sagt bara tro att jag hade sätt saker så eftersom jag aldrig behövt uppleva nått sånt och hoppad verligen att jag slipper.
Alla som kämpar och kämpat sig genom massa problem med barn och föräldrar ni ska veta att ni är inte ensama och ni är starkare än många andra.